Morötter är för kaniner, sa Marshall.

De senaste dagarna har Marshall fått konstiga saker i maten. Potatis, ris, broccoli, allt möjligt! Han har varit helt fashinerad av detta och testar alltid med att slicka på det först, buffa lite, gnaga och sist försöka att trycka in hela i munnen. Idag fick han en morot, han stog helt stilla med den i munnen, som om han hade haft en apportbock i munnen. Han kollade på tjejerna som sken av lycka medans de gnagde på morötterna. Till slut la han sig ner (efter flertalet varsågod från mig och Emma) la moroten vid tassarna och slickade på moroten. Buffade lite på den, gnagde och försökte sedan stoppa in hela i munnen. Han käkade först halva, tuggade ur och tog resten. Det tog max 10 minuter, sen spydde den stackars utställningshunden upp moroten. Tydligen går feferoni ner, men morötter funkar inte för magen 😉

/Charlie